Dagens rapport från Fingerprint blev precis den stänkare som många hoppats på. Själv är jag mest arg. Inte för att jag inte äger aktien utan för att Fingerprint skapar så stora rubriker och rör upp så mycket känslor.
Mest arg är jag på min chef som släpper igenom en fullständigt substanslös blogg som han beställt av Claes Hemberg. Hur mycket översittarattityd kan man komma med!? Som om det inte finns risk i alla aktieinvesteringar!?
Inte för att Jocke Bornold heller är nån favorit – det har mest med arbetsbeskrivningen för en sparekonom att göra – syns så mycket du kan i medierna – men han gör ett uppmuntransvärt försök att beskriva vad som hände i Fingerprint-aktien under förra veckans turbulens. Tittaren får en förklaring till de stora slagen i aktien och inte bara en föreläsning om hur ”unga”, ”enbenta” och ”oerfarna” Fingerprints ägare är.
Vi hade Jörgen Lantto här 25 september, då handlades aktien i 300 kronor – vilket av många ansågs högt då – nu handlas den i 500.
Efter intervjun skrev jag en sammanfattning av läget. Får jag säga det själv håller den fortfarande. Kontentan av texten var att vi med största sannolikhet kommer att få se minst 3 starka kvartal (Q3,Q4,Q1) (”Personligen skulle jag inte bli förvånad om Fingerprint visar en försäljning på 2.8-2,9 miljarder kronor för helåret 2015.” Nu har man guidat upp helårsprognosen till 2,75-2,85 miljarder.) men att problemet på sikt är att ingen vet vilken konkurrens som kan komma in från sidan, det vet man sällan när det gäller techbolag.
Till aktieägare som Christian Brunlid på SHB kan man hittills bara säga grattis! – SHB är en av få institutionella ägare – och till andra som Micke Hanell på Catella kan man bara hålla med om det han själv sa – ”Det är svårt att hitta en entry-point.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar