I går släpptes de nya sedlarna på den svenska betalmarknaden. Samtidigt väljer fler och fler att göra betalningar med mobilen. Det kontantlösa samhället är närmare än vi trott, menar en forskare vid KTH.
”Det kontantlösa samhället kommer att bli verklighet. Förmodligen fortare än vad vi trodde för bara tre år sedan”, säger Niklas Arvidsson, innovationsforskare med betalningssystem som huvudområde på Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm.
”I dagens samhälle har kontanternas roll som betaltjänst blivit marginell. Det görs färre och färre kontantbetalningar för varje år”, säger han.
Den tekniska utvecklingen på betalmarknaden i Sverige har de senaste åren gått framåt i raketfart. För bara fem år sedan var mobila betalningstjänster näst intill ett okänt fenomen i Sverige. I dag är de flesta bekanta med mobila betalningstjänster såsom Swish och Wywallet, eller elektroniska betaltjänster som Paypal eller Klarna. Samtidigt har både Google och Apple gett sig in i leken om att ta fram nya mobila betallösningar.
Enligt en undersökning från det svenska analysföretaget Insight Intellegence har betalning med mobilen blivit det vanligaste sättet att sköta betalningar med vänner och bekanta. Andelen som medverkade i studien och föredrar betalappar för smartphones vid betalning till en vän har de tre senaste åren ökat med 40 procentenheter.
”Mobila betaltjänster kommer att fortsätta växa och de blir allt vanligare. De kommer att ersätta kontanter, men om det tar fem eller tio år, det är svårt att säga”, säger Niklas Arvidsson.
Det betyder inte att det var onödigt att trycka nya sedlar och göra nya mynt. I syfte att motverka förfalskning var det nödvändigt. Dessutom görs fortfarande 20 procent av betalningar i butik med kontanter, och bland äldre och på landsbygden användningen av mynt och sedlar fortfarande utbredd.
Men det frekventa användandet av kontanter har oundvikligt minskat markant. De senaste två åren har betalningar med kontanter flera gånger i veckan eller oftare minskat med 23 procentenheter.
Beslutet att byta ut de gamla sedlarna 2015 mot nya mynt och sedlar togs för 30 år sedan. Då var det ett välmotiverat beslut, då var det svårt att förutse de tre senaste årens rejäla skutt som utvecklingen på betalningstjänstområdet tagit.
Men ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det bättre om kontanterna försvinner helt och mobila betaltjänster tar över, menar Niklas Arvidsson.
”Det är dyrare att betala med kontanter än att göra elektroniska betalningar. Så generellt sett är det bra och naturligt att vi går mot ett kontantlöst samhälle”, säger han.
Inom EU är kontanter fortfarande det dominerande betalningssättet, och användningen av sedlar och mynt är fortfarande stor där. Faktum är att de skandinaviska länderna ligger i framkant när det kommer till mobila betalningsmetoder. Sverige är långt fram i utvecklingen, här är vi kunniga och nyfikna på mobila betalningstjänster, och det underlättar för utvecklingen, menar innovationsforskaren Niklas Arvidsson.
Å andra sidan har konsumenter i Sverige blivit i det närmaste för bekväma med att sköta betalningar med kort, och det kan lägga krokben för fortsatt avancemang för mobila betalningstjänster.
”Vi har ett högt förtroende för kortbetalningar, och är nöjda och känner oss väldigt trygga med den betalningsmetoden”, säger Niklas Arvidsson.
Det är just förtroendet för mobila betaltjänster som måste växa och hålla i sig för att utvecklingen på området ska fortsätta. Förtroende för betaltjänster kommer oftast från att en betaltjänst upplevs som säker, och mobila betaltjänster är egentligen inte mer osäkra än kortbetalningar, menar Niklas Arvidsson.
”Vi är konservativa när det gäller pengar, och anförtror hellre banker och staten med våra pengar och med betalningsservice än privata företag”, säger Niklas Arvidsson, innovationsforskare KTH med betalningssystem som huvudområde.
Om ytterligare 30 år kommer kontanter fortfarande finnas kvar på betalmarknaden, enligt Niklas Arvidsson, men redan om fem år kommer mobila betalningstjänster att användas mer och användas av fler än kontanter.
”När de nya sedlarna har funnits i 30 år, och det kanske är dags att ta ett nytt beslut om man ska trycka nya sedlar eller låta bli, då tror jag att den elektroniska utvecklingen på betalmarknaden gör att politikerna väljer att låta bli”, säger Niklas Arvidsson.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar